CAPITAL
En samtida konstutställning inom Lund 2014

I utställningsprojektet CAPITAL deltar tjugo internationella konstnärer. Utställningen visas på Skånska hypoteksföreningen i Lund den 12–14 oktober 2007, med vernissage 11 oktober. Titeln CAPITAL belyser spänningen mellan tre idéer: 1) Tanken om ”a Capital of Culture”, 2) konst och kultur som kulturellt kapital och 3) utställningsrummets historiska och politiska sammanhang. Titeln CAPITAL anspelar även på värdeökning, så kallad kulturell transfer – att ta från en kontext och placera i en annan – och betonar lekfullt projektets karaktär som en vara.
De tjugo verk och projekt som visas i utställningen är konstnärernas tolkningar av Jakten på den femte friheten, den idémässiga ramen för Lunds ansökan att bli Europeisk kulturhuvudstad 2014. En femte frihet – utöver EU:s fyra existerande ekonomiska friheter –syftar till att varje människa skall kunna placera sig i meningsfulla sammanhang. Jakten på den femte friheten följer sex tematiska spår: livsrytm, plats, begriplighet, handlingskraft, tillit och goda stunder. Det vill säga, de områden som i varje människas liv och vardag är meningsskapande. Inom varje tema presenterar CAPITAL tre till fyra olika konstnärliga arbeten: tematiska, konceptuella, relationella eller platsspecifika. Olika konstformer – såsom installationer, videoverk, fotografier, interventioner, objekt, byggverk, participativa projekt eller platsspecifika aktioner – ingår i utställningen för att möta en bred publik och för att uppmana och locka till dialog eller deltagande. Målet är att skapa specifika stämningar och inbjuda till samtal, såväl mellan konsten och betraktaren som mellan människorna i staden.
I projektet placeras samtidskonst både i en kommersiell miljö och i det offentliga rummet. Utställningen visas i den historiska bankbyggnaden och i området runt omkring, vid Domkyrkan, Kulturen och i Lundagård. Detta – att tillfälligt intervenera i en historiskt betydelsefull byggnad som just håller på att ”omvandlas” till en privat miljö – skapar ett intressant spelrum mellan å ena sidan konstprojektens kommunikativa och mellanmänskliga karaktär och å andra sidan placeringen i en byggnad som vanligtvis inte är offentligt tillgänglig, i kombination med en stads allmänna rum. Projektet vill skapa medvetenhet kring den utveckling som pågår i samhället mot ökad privatisering och belysa de processer som uppstår i samband med så kallad city marketing och utvecklingen av en stadsidentitet.

Den femte friheten
Lund ser en möjlighet att bidra till en fördjupande utveckling mellan EUs länder och medborgare. Som Kulturhuvudstad 2014 vill Lund föreslå en femte frihet som innebär fri rörlighet för känslor, drömmar, viljor, visioner, livsstilar, idéer, tankar, erfarenheter och värderingar. På ett djupare plan innebär detta att individen känner sig närvarande och delaktig i bredare kontext samt har vilja och mod att bidra till förändring och utveckling. Europa kan enas inte bara ur ett ekonomiskt hänseende utan även på ett djupare plan - mellan människor. Ett samhälle med den femte frihetens utbyte mellan människor har förutsättningarna till att bli en dynamisk kunskapsbaserad ekonomi med en socialt och miljömässig hållbar utveckling.

Tematiska arbetsområden
Som Europeisk kulturhuvudstad 2014 vill Lund lansera den femte friheten, undersöka dess potential och hur den kan bli verklig. Lund har identifierat sex huvudsakliga områden, som vart och ett öppnar upp ett tematiskt arbetsområde för att ta sig an den femte friheten.

Livsrytmer *1
Det första området handlar om livsrytmer. Hur kan vi få tid och ork i våra liv för att leva och praktisera den femte friheten? Vilka tempon och rytmer kan ge oss utrymme för oss att känna, tänka och uttrycka oss?

Plats *2
Det andra området handlar om platser. I ett allt mer rörligt samhälle, där platser blir allt mer lika varandra, hur gör vi platserna meningsfulla? Hur kan vi skapa oss meningsfulla sammanhang i våra närmiljöer? Hur skapar vi fysiska utrymmen som bejakar kreativitet, utbyte och innovation?

Begriplighet *3
Det tredje området handlar om begriplighet. Hur kan vi navigera i ett kunskapssamhälle med informationsöverflöd? Hur kan vi förstå de processer vi själva är en del av? Hur skapar vi begripliga sammanhang i ett samhälle präglat av de befintliga fyra friheternas rörlighet och komplexitet?

Handlingskraft *4
Det fjärde området handlar om handlingskraft. Hur får vi mod och handlingskraft att praktisera den femte friheten? Hur kan individen själv ta makten över sitt liv och sin symbolvärld samt ansvar för samhällets utveckling? Hur kan vi synliggöra konsekvenserna av våra handlingar och livsstilar? Hur kan vi hitta nya former att agera och skapa tillsammans?

Tillit *5
Det femte området handlar om tillit. Hur skapar vi tillit och förtroende för de processer och sammanhang vi ingår i? I ett rörligt och snabbt föränderligt samhälle, hur hittar vi övertygelse och stabilitet? Eller trygghet i tvivel och osäkerhet? Hur skapar vi förtroende för varandra?

Bra Stunder *6
Det sjätte området handlar om vad som gör livet värt att leva. Hur kan den femte friheten skapa mer utrymme i samhällslivet för det enkelt meningsfulla eller rentav det meningslösa? Hur hittar vi plats för leken, skrattet, njutningen eller den lugna tristessen? Hur skapar vi utbyte av bra upplevelser och känslor?

FEM/TIO/TJUGO
Konstnärsmaraton lördagen den 13 oktober kl. 20, Skånska hypoteksföreningens källare

Det som utmärker utställningen CAPITAL är, förutom den speciella miljön som den visas i, konstnärernas närvaro under hela utställningsperioden. Under fyra dagar omvandlas det för allmänheten annars stängda huset till en plats för samtida europeisk konst – den gamla banken öppnas upp och blir en plats för kommunikation, interaktion, upplevelser och kontemplation. För att ta väl vara på detta unika tillfälle bjuds utställningsbesökarna in till ett konstnärsmaraton. De tjugo inbjudna konstnärerna har tilldelats fem minuter var för en visuell presentation bestående av tio bilder, vilka projiceras på en vägg i en av husets spännande källarlokaler. De fem minuterna disponeras fritt av konstnärerna. Publiken kan möta allt från performance till konstnärlig biografi i samspel med bilder. Tanken är att besökare och konstnärer ska mötas på ett avslappnat plan som kan leda till intressanta diskussioner och utbyten. Då utställningen är över stängs byggnaden åter för allmänheten, var och en återvänder till sitt – men kvar finns förhoppningsvis upplevelser, tankar och känslor samt nya idéer och perspektiv från utställningen CAPITAL.

Konst och Capital – Lund som kulturellt Capital
Av Barbara Buchmaier

Idag är inte längre syftet med konstprojekt i stadsrummet att konfrontera betraktaren med kontemplativa verk som erbjuder den stressade stadsbon något vackert att titta på under några få minuter, vare sig projektet genomförs i det offentliga eller det privata. Sättet att närma sig ett konstverk och förväntningarna på det har radikalt förändrats. Faktum är att det har skett en ”redefinition” av skulpturbegreppet i det offentliga rummet, som även har blivit normgivande i mindre städer sedan andra hälften av 1990-talet. Istället för att bygga monument har initiativtagare till konstprojekt, vanligtvis curatorer inbjudna av offentliga förvaltningar eller city management-agenturer, sedan några år tillbaka satsat mer på att aktivera staden som en scen. Att staden ska vara och användas som ett upplevelserum där det är möjligt att utforska urbana aktioner och livsstilar. Genom konstnärliga interventioner, performances eller participativt anlagda projekt tar sig konstnären ofta an uppgiften att tematisera flexibla, lokala, samhälleliga situationer och reagera på dessa. På så sätt får konstnären en roll inom verksamhetsområden som mer liknar socialarbetarens, stadsforskarens eller moderatorns. Det centrala målet är medborgarens aktiva deltagande. Önskvärt är att människor medverkar och tar del av konstnärens aktiviteter så att konsten blir en del i den personliga och sociala tillvaron. Nuförtiden finns det en hel konstgenre som har professionaliserat sig inom detta område och ett ökande antal evenemang som arbetar på detta sätt. Oräkneliga biennaler och projektet Europeisk kulturhuvudstad är bara några exempel på den kulturella ”festivaliseringen” av staden.

Orsakerna till denna utveckling kan spåras i städernas strukturella förändring: demografisk omdaning, migrationsfenomen, outhyrda och tomma fastigheter, tilltagande kommersialisering och växande konkurrens städer emellan, framförallt när det gäller turism och att locka till sig potentiella finansiärer. I tider av ekonomiska och sociala kriser ser sig städer tvungna att utveckla nya specifika strategier som kan möjliggöra en förmildring av de negativa effekterna eller en vändning mot en positiv utveckling. Och här beträder kulturen scenen, eftersom dagens städer framförallt anses vara attraktiva när identiteten skapas genom individuella och framgångsrika konst- och kulturevenemang.

Parallellt med denna utveckling, och kanske också som ett resultat av den, kan ett allmänt stigande intresse märkas för konst och kultur som tidigare dominerades av medelklassen. Inte bara redan invigda, akademiker och kulturproducenter reser i dag i allt stigande antal till festivalen Steirischer Herbst i Graz, till Kassels Documenta eller till Skulptur Projekte i Münster – för att bara nämna tre av de centrala internationella konst- och kulturevenemangen i Europa. Och fortfarande finns det ett stort behov och ett starkt intresse för nya internationella konstbiennaler, vars antal emellanåt knappt går att överblicka.

På en bredare basis, även inom kommunalpolitiken, märks nya planeringsstrukturer för kultur samt en större medvetenhet om vad innovation, konst och kreativitet betyder för staden. Med andra ord finns det idag en ökad vetskap om att konst och business hör ihop i den nya, urbana, konkurrenskraftiga ekonomin. Detta stämmer väl överens med utvecklingen och marknadsföringen av ett av de hittills mest berömda koncepten inom detta område – den ”kreativa klassen”. Vid sidan av såväl bevarade traditioner och bearbetad historia som städernas arkitektoniska portfolio, räknas konst och kultur som ett gynnsamt instrument för att öka antalet besökare i den evigt ökande konkurrensen städer emellan.

Citymarketing och urban branding kan ses som en aspekt av den offentliga sektorns nyorientering mot marknaden. På så sätt kan utvecklingen av staden som varumärke ses som en del av förvaltningarnas policyförändring mot flexiblare marknadsprinciper på lokal nivå, eller mot ny stadsutveckling. Man kan se hur städer byter skepnad under sådana konst- och kulturprojekt. I bästa fall lyckas man även, genom att erbjuda ett samhällsorienterat deltagande och initiera kommunikativa processer, skapa såväl relationer till medborgarna som till åskådarnas behov och intressen alltmedan sociala barriärer rivs ner. Samtidigt måste beaktas att det inte kan lämnas åt konsten och konstnären att lugna ner sociala konflikter och brännpunkter – de kan bara utlösa de kreativa processerna.

Modellen för projektet Europeisk kulturhuvudstad har realiserats sedan 1985 med avsikt att stärka den europeiska integrationen och stödja decentraliserade eller ekonomiskt underutvecklade regioner. De utvalda kulturhuvudstäderna, bland andra Aten, Weimar, Stockholm, Graz och Luxemburg, ser sig som värdar för Europa. De eftersträvar i sina strategier att skapa ett omsorgsfullt och inspirerande arbete och söker efter en hög konstnärlig kvalitet både i form och innehåll mellan kultur, politik och näringsliv. Sedan år 2007 har EU:s riktlinjer som mål att stärka samarbeten mellan kulturinstitutioner, konstnärer och städer från betydande och mindre starka medlemsländer inom EU, och belysa både den kulturella mångfalden inom Europa, men också de gemensamma aspekterna inom olika europeiska kulturer. I kombination med en långsiktig kulturell och social utveckling av städerna, uppmuntras invånarna i städerna med omnejd till deltagande och utländska besökares intressen tillvaratas.

Inom ramen för utställningsprojektet med den provokativa och mångtydiga titeln CAPITAL (= engelskans huvudstad, versal, kapital), som realiseras i samband med Lunds ansökan för titeln Europeisk kulturhuvudstad (Lund 2014), visas tjugo verk och projekt av internationella konstnärer. Curator för utställningen är Caroline Lund. Konstnärerna arbetar innehållsmässigt med temat för Lund 2014 – Den femte friheten. Här handlar det om att skapa en femte frihet, som, till skillnad mot de fyra bestående ekonomiska friheterna inom EU, befattar sig med den fria rörelsen av känslor, drömmar, önskningar och visioner.

Utställningen CAPITAL visas i en före detta bankbyggnad (Skånska hypoteksföreningen), en kulturellt laddad byggnad som, efter att en längre tid ha stått tom, nu privatiserats och vars ytor omvandlats till våningar och kontor. Dessutom kommer verk att visas i byggnadens omgivning i stadens utomhusmiljö. Beslutet att visa konst i en såväl förändrad som ekonomiserad kontext, och parallellt med detta i det offentliga stadsrummet, skapar avsiktligt en motsägelsefullhet mellan utställningsprojektets kommunikativa karaktär, som är anpassad för att möta människors behov, och en kommersiellt laddad arena som normalt inte är tillgänglig för offentligheten. Konstprojektet CAPITAL erbjuder en möjlighet för människor att reflektera över begreppet citymarketing – städernas utveckling mot statusförändring av stadsdelar och ökad privatisering av tidigare publika platser.

CAPITAL
A cogntemporary art exhibition within Lund 2014

As part of the CAPITAL exhibition, the works of twenty international artists will be on view at the Skånska hypoteksföreningen [mortgage bank] in Lund, 12-14 October 2007. The exhibition opening will take place on 11 October. CAPITAL, the title of the show, elucidates the tension among three concepts: 1) the idea of a “Capital of Culture”, 2) art and culture as cultural capital, and 3) the historical and political context of the exhibition space. The title also alludes to an appreciation in value, that is, a cultural transfer – taking something from one context and placing it in another – and playfully emphasises the project’s character as a commodity.

The 20 works and projects included in the exhibition represent the artists’ interpretations of In Pursuit of the Fifth Freedom, which constitutes the conceptual framework for Lund’s application for European Capital of Culture in 2014. The fifth freedom – over and above the four existing economic freedoms of the EU – is about every individual having the freedom to live in a meaningful context. In Pursuit of the Fifth Freedom follows six thematic lines: rhythm of life, place, comprehensibility, energy, trust, and happy moments. In other words, the elements that create meaning in each individual’s day-to-day existence. Within each theme, CAPITAL presents three to four different artistic works that are thematic, conceptual, relational or site-specific. Various art forms – installations, videos, photographs, individual pieces, constructions, interactive projects and site-specific performances – make up the exhibition. They aim at encountering a wide audience and encouraging dialogue or participation. The goal of the exhibition is to create specific moods and open the door to conversation between art and observers and among the people in the city.

For the project, the contemporary art will be placed in both a commercial milieu and a public space. The exhibition will be on display in the historic bank building and its surroundings – at Lund Cathedral and Kulturen [Museum of Cultural History] and in Lundagård Park. The temporary intervention into a historically significant building, which is in the process of being “transformed” into a private milieu, creates an interesting play between, on the one hand, the art project’s communicative, interpersonal character and, on the other, the placing of art in a building that is not normally open to the public. This venue in turn creates a contrast in combination with the city’s public space. The project wants to raise awareness regarding the increased privatisation in society and to elucidate the processes that arise in connection with city marketing and the development of a city’s identity.

The fifth freedom
Lund sees an opportunity to contribute to a development that would deepen the exchanges between the EU´s countries and citizens. As European Capital of Culture 2014 Lund would propose a fifth freedom involving free movements of feelings, dreams, wishes, visions, lifestyles, ideas, thoughts, experiences and evaluations. On a deeper level this means that individuals feel present and participant in a larger context, and have the will and the courage to contribute to change and development. Europe can become a common space, not just from an economic point of view but also on a deeper level – between human beings. A society providing the fifth freedom’s exchange between people has the prerequisites to become a dynamic, knowledge-based economy with socially and environmentally sustainable development.
                        
Thematic fields
As European Capital of Culture 2014, Lund would launch the fifth freedom, investigate its potential and how to make it become reality. Lund has identified six principal areas, each of which opens up a thematic field in which to apply the fifth freedom.
 

The Rhythms of Life *1
The first area concerns the rhythms of life. How can we get enough time and energy in our lives to live and experience the fifth freedom? What tempos and rhythms could give us the space to feel, think and express ourselves?

This Must Be the Place *2
The second area concerns locations. In a much more mobile society, where places become more and more similar to one another, how do we make places meaningful? How can we create physical spaces that acknowledge creativity, exchange and innovation?

Reading the Unwritten *3
The third area deals with comprehensibility. How can we navigate in a knowledge-based society with an abundance of information? How can we understand the processes we ourselves are part of? How do we create understandable connections in a society characterised by the mobility and complexity of the existing four freedoms?

A Life of Action *4
The fourth area concerns the power to act. How do we get the courage and power to practise the fifth freedom? How can individuals themselves take power over their own lives and their symbolic worlds, and take responsibility for the development of society? How can we highlight the consequences of our actions and lifestyles? How can we find new ways to act and create together?

A Matter of Trust *5
The fifth area is about trust. How do we foster trust and confidence in the processes and connections we enter into? In a mobile and fast-changing society, how do we find conviction and stability? Or security in doubt and uncertainty? How do we build up confidence in one another?

The Good Moments *6
The sixth area concerns what makes life worth living. How can the fifth freedom make more space in society for the simply meaningful or the downright meaningless? How do we find space to play, laugh, enjoy or to be quietly melancholy? How do we create exchanges out of good experiences and feelings?

FIVE/TEN/TWENTY
Artist marathon, Saturday 13 October at 8pm, in the cellar of Skånska hypoteksföreningen

What sets the exhibition of CAPITAL apart, in addition to the special milieu in which it is being displayed, is the presence of the artists during the entire exhibition period. For four days, this building, which is normally off-limits to the public, is transformed into a setting for contemporary European art – the old bank will be opened up and become a place for communication, interaction, experiences and contemplation. In order to make the most of this unique opportunity, visitors to the exhibition are invited to an artist marathon. Each of the twenty artists is allotted five minutes for a visual presentation consisting of ten images, which are projected on a wall in the building’s exciting cellar locales. The artists use the five minutes in any way they wish. The public may encounter everything from performance art to artistic biographies in combination with the images on the wall. The idea is that visitors and artists will meet in a relaxed atmosphere that may lead to interesting discussions and exchanges. Once the exhibition is over, the building is again closed to the public, and everyone returns to their daily lives. Hopefully, however, experiences, thoughts and feelings, as well as new ideas and perspectives from the CAPITAL exhibition will remain.

Art and Capital – Lund as a cultural Capital
Barbara Buchmaier

Today, the central aim of urban art projects is no longer about confronting spectators with contemplative objects offering hurried city dwellers something “beautiful” to look at for a few minutes, no matter whether these projects are realised on public or private property. Approaches and expectations have radically changed. In fact, there has been a “redefinition” of sculptures in public spaces, which has become a standard even in tiny provincial towns since the second half of the 1990s. Instead of counting on monuments, the initiators of such projects, who normally are curators invited by public authorities or city management agencies, have for a few years now been more intent on activating the city as a stage. People want cities to be venues of experience that allow thinking about urban scope for action or lifestyles. The artists invited often take up flexibly local social situations and react to the same with their artistic interventions, performances and projects based on participation. In this way, artists become service providers often entering fields of activity similar to those of social workers, city researchers or moderators. Their central aim is to activate people and making them participate. Ideally, people also take part in the activities offered by the artists, which makes art becoming a part of their personal social environment.
In the meantime, there is an entire art sector that has professionalised in this field and an increasing number of event types that work in this way. The countless biennials and the European Capital of Culture model are only a few examples of the cultural “festivalisation” of the cities.

The reasons for this development can be found in the structural change of the cities: demographic change, migrational phenomena, vacant properties and increasing commercialisation, as well as growing competition among the cities mainly with respect to tourism and winning over potential investors. In times of economic and social crises, cities are required to develop specific, new strategies enabling them to cushion the negative effects or achieve a positive development. And that is where culture enters the stage, as today’s cities are particularly attractive if they manage to create their identity via individual and successful artistic and cultural events.

Parallel to this development and perhaps as its result, general interest on the part of people can be observed in the fields of art and culture formerly dominated by the middle-class. It is not only experts, academics and cultural producers who travel in masses to the Styrian Autumn festival in Graz, the Documenta in Kassel or the Sculpture Projects in Münster – to name only three of the most important international artistic and cultural events in Europe. And there is still great demand and strong interest with regard to new international art biennials, the overall number of which has become hard to overview in the meantime.

New planning structures for culture and a greater sensibility for the meaning of innovation, art and creative capacities in the cities can be observed on a broad basis even in local politics. In other words, today, there is increased awareness that art and business belong together in the new urban competitive economy. This agreement runs parallel to developing and marketing one of the most renowned concepts in this field – the “creative class”. Apart from upheld traditions, reconstructed history, as well as architectural portfolio of cities, art and culture are considered to be favourable instruments to increase the number of visitors against the backdrop of the ever increasing competition among cities.

City marketing and urban branding may be considered to be a facet of the public sector’s reorientation towards the market. Accordingly, urban branding can be perceived as part of the administrations’ change of policy towards more flexible market principles on a local level or towards new urban management.
Cities noticeably change their faces during such art and culture projects. Ideally, by offering community-oriented participation and initiating communication processes, organisers succeed relating to the people as well as to the needs and interest of spectators while minimising social barriers. At the same time, it is important not to forget that calming down social conflicts and hotspots cannot be left to art and artists – they can only trigger processes in a creative way.

The event model of the European Cultural Capital has been realised since 1985 aiming at strengthening European integration and supporting decentralised or economically underdeveloped regions. The chosen cultural capitals, among them Athens, Weimar, Stockholm, Graz and Luxemburg, consider themselves to be hosts of Europe. Their strategies aim at achieving careful and inspired work looking for high artistic quality in terms of form and content and managing a balancing act between culture, politics and commerce. Since 2007, EU guidelines have been aimed at supporting collaboration between cultural institutions, artists and cities in relevant and less strong EU member states as well as pointing out Europe’s cultural diversity, but also common aspects of the various European cultures. At the same time, the participation of those living in the cities and their surroundings and the interest of foreigners is to be fostered, combined with a long-term effect for the cultural and social development of the cities.

In the course of the exhibition project bearing the provocative and ambiguous title CAPITAL (= capital city, capital letter, assets), which is being realised in connection with the city of Lund’s application for the title of European Cultural Capital (Lund 2014), 20 works and projects by international contemporary artists will be exhibited in the Swedish city. Caroline Lund is the curator of the exhibition. The artists deal with the motto of Lund’s application for 2014 – “The fifth freedom”. It is about declaring a so-called “fifth freedom”, which deals with the free movement of feelings, dreams, wishes and visions and is clearly separated from the existing four economic freedoms of the EU.

The exhibition CAPITAL is taking place in a former bank building (Skånska Hypoteksföreningen), a culturally loaded building which is currently being privatised after a long period of being vacant. This involves converting its floors into lofts and offices. Furthermore, some works will be exhibited outside the building in the adjacent, urban surroundings. The decision to present art in a changing commercial context and, at the same time, in public urban space, deliberately creates a contradiction between the communicative character of the exhibition project, which is designed to meet human needs, as well as a commercially loaded venue, which is normally not open to the public. The artistic project of CAPITAL provides a possibility to make people think about the development of our cities that are today experiencing increased gentrification and privatisation of formerly public areas in the name of “city marketing”.